Sofia´s

Det var en gång en limpa som låg på en hylla i ett bageri. Ett sånt där bageri som har allt man kan önska sig ni vet, alla sorter i hela världen. Men just den limpan var nog den godaste och nyttigaste av de alla. Hon låg där bland de andra olika sorters bröden och var inte ensam på något sätt. Men ändå så kände sig limpan så ensam. Så ensam fast den hade så många omkring sig.

Alltefter dagen gick kände sig limpan allt mer ledsen, för det var ingen som ville köpa henne. Alla bröd runtomkring blev köpta som smör smälter i solsken. Precis innan stängning hade hon helt tappat hoppet om att bli köpt. Limpan kände sig osynlig, äcklig, torr och tråkig.  Men då hände det, en ung kvinna kom in i butiken och tittade runt och såg limpan och sa med glittrande ögon att det inte fanns någon annan limpa än den som hon ville ha. Den var unik, lite kantstött efter en hel dag på hyllan, men ändå den finaste av de alla. Sagt och gjort, limpan blev köpt och lycklig igen.

Alla är unika och har olika bagage bakom sig och det är något fint. Det är det som gör det så gott, den där extra lilla kryddan som sätter sprätt på tillvaron. Jag har massa såna "limpor", men det finns en och annan "limpa" som är extra goda. Jag vet att jag kanske inte behandlar dom som de förtjänar alltid, men vi är väl inte mer än mänskliga?! Alla gör vi våra misstag, vi ska läre efter dom. Men det viktigaste är att itne glömma dina limpor, eller ta dom förgivna. Det gör jag ibland, förlåt.

Jag älskar limpa och jag älskar att tina upp en frusen limpa och åter känna den där färska doften och det mjuka komma fram. Idag ska jag gå och tina up en frusen "limpa" för den är i stort behov av det.

ps. min nya frilla

 

Ciaaaoooooo!