Sofia´s

Kan inte alla ibland känna sig så där upprymda och exhalterade att man inte riktigt vet var man ska ta vägen? eller hur man ska börja? Så känner jag nu, jag har så mycket i huvudet att jag inte vet vad jag ska plocka fram. Vill skriva allt och inget och massa däremellan. Jag är så förbannat lycklig just nu, till och med lycklig över min träningsvärk i låren. Sjukt ändå. Jag som trodde på lite dysterhet eftersom så många droppat av i klassen, men jag känner mig mest glad. Det som gjort mig så glad tror jag, eller jag vet, är dygnet i skogen torsdag-fredag. Det var som en nytändning som gjorde mig extra taggad inför nya saker. Så härliga människor som vi hade turen att träffa, det finns inte. Så klockrena personligheter som gjorde att man mådde hur bra som helst. Kommer sakna den närheten vi hade. Vi ska hålla kontakten och ses ändå, men kommer sakna dygnet ändå. Idag hade vi debriefing av vad vi hade upplevt under dygnet i skogen och som jag hade längtat, hela helgen faktiskt, bara för att få träffa folket igen. Det som också kändes bra var när vi skulle säga lite saker om varandra som vi upplevt. Alla tyckte att jag var stämningshöjaren i gruppen, jag var alltid den som hade en klatchig, oväntad kommentar på allt. Lite av pajasen och att det aldrig var tyst kring mig. Det värmde faktiskt, jag har ju alltid blivit kallad teaterapa även om jag aldrig fattat det själv. För alla de roliga kommentarerna kommer så naturligt för mig, de bara ploppar ut. Tur man kunde bidra med något till gruppen iaf:D. 

Nu så börjar jag ändå bli lite nervös inför träningen idag. Jag ska gå på PT-cirkelpass på Sats idag, ett stenhårt styrketräningspass. Jag pratade förra veckan med PT:n som har passet, och han sa att det spelar ingen roll om man är elittränad eller en vanlig motionär - ALLA får träningsvärk, mer eller mindre. Jag fasar för min träningsvärk jag vet att jag kommer få. Men samtidigt är det också skönt, för då vet man att man verkligen tagit i. Men lite nervös är jag ändå om jag kommer klara av passet. Kul ska det ändå bli, han sa att det ska gå bra, jag litar på hans ord. 

Nej nu kanske dags för lite mental träning så att jag är noga förberedd på vad som komma skall.

ciaooooooooo